► Insåg i lördags att jag inte vet hur jag ska betala min hyra på måndag. Insåg att det inte spelade någon roll att jag suttit uppe till efter tolvslaget den sjuttonde för att lämna studieförsäkran tidigast möjligt och därmed ha en chans att få pengarna i tid trots CSNs galna handläggningstider. Det är ju ingenting alls så länge man inte är registrerad på vårterminen. Och det kommer inte hända förrän, om turen är på bra humör och lärarna inte är segare än vanligt, på torsdag. Eller fredag. Och så ännu mer handläggningstider.
Men pengabrist ordnar sig i slutändan. Det gör det. För mina föräldrar är snällare än jag förtjänar och jag kommer vara skyldig dem ett mindre slott innan jag hunnit fylla 25. Det är då skuldkänslorna träder fram och säger att de alltid kommer finnas där och påminna mig om att jag aldrig kommer kunna ge tillräckligt tillbaka.

► Rensar och räknar ihop fragment av 2010. Hittar minnen i form av kvitton från Hemköp Stigbergstorget, den extrainköpta tågbiljetten hem på grund av stoppsignalen strax innan Sundbyberg, ICA i Emmaboda och 10-bitars på sushistället i Uppsala. Det hände så mycket och ändå minns jag inget av det så länge jag inte har ett konkret bevis mitt framför ögonen. Alla de bra sakerna samlas och gömmer sig allra längst bak.

► Och så är den här igen. Ensamheten. Den där jag annars brukar omfamna hårt men ömt. Lite som om man inte sett den på flera decennier. Den som varit den enda som alltid funnits där ända sedan jag började minnas. Den som tidigare än vanligt gjorde mig självständig och fick mig att inse att inget blir gjort om man inte gör det själv. Den som intalat mig att alla andra bara sviker, ljuger och skrattar bakom ryggar.
Den som jag just nu önskar ond bråd död.
Och att jag aldrig behövt stöta på den alls.

► Tänker jag att jag också vill skriva om perfekta nyckelben, mjuka läppar i nacken och ögon djupare än oceaner. Men att skriva om saker man inte har och aldrig har haft tycker jag bara är bluff och båg och till för långa romaner - inte för löjliga utfall på allmän plats.
Tänker att det vore ganska fint att hitta någon man tycker om som är allt annat än de där som only tell me they love me when their drunk. Att aldrig mer behöva känna att en dialog med undertecknad bara kan uthärdas och hållas vid liv när part tvås promillehalt skjuter i höjden.
För det är inte särskilt vackert, eller romantiskt, eller sagolikt.
Det är bara så det är.



För tillfället känner jag mig som världens tråkigaste människa som inte gör något annat än att läsa. Alternativt går till bibblan för tredje, fjärde, femte gången för att se om de hittat böckerna jag inte får reservera ännu. Alternativt åker till Strand en fredagskväll för att se Weeping Willows briljera för andra gången på fem veckor.

Så, för att kompensera min tråkighet länkar jag till ett jättefint album och en houseshow från -97 med samma band. Det är lite synd att jag då knappt hunnit fylla åtta och inte hade någon aning om allt det fina som fanns utanför småstadsidyllens gränser. Man hade ju kunnat vara i en källare i Georgia och lyssnat på Neutral Milk Hotel.



När man har lite tråkigt. Eller är lite ledsen. Eller frustrerad. Eller något annat som inte känns så himla bra.

Då kan man leka med det här.
Eller det här.

Så blir man (eller ja, i alla fall jag..) lite gladare.



Idag gör jag hemsidelayouter till skolprojekt, pillar med en ny blogglayoutsidé (som för tillfället ser fasansfullt rörig och plottrig ut), skriver ihop TGL-grejer, dricker te och lyssnar igenom nästan hela min vinylsamling. Och så passar jag på att njuta. För dagarna fram till helgen kommer inte vara lika lugna.



det är natt / vi sitter fast / i ett svart berlin / efter elfte dan / på autobahn / rasade maskinen / och dubbelrum / men dubbelbokning / ni får bo / hos en engelsman / som känner han / som boka kvällens show / det räcker nu / du blundar / och släcker nu / det har gått sju svåra år / det måste snart bli bättre / (svåra år) / lite hårda ord / men det har gått / sju svåra år / du orkar inte längre / (svåra år) / sju svåra år / det är sval festival / i ett hett new york / men det låter som en fritidsgård / i kisa '94 / sju timmars flyg / för att bli dryg / och stursk på fyllan / mot en indienörd / från williamsburg / som dissar dylan / det räcker nu / du blundar / och släcker nu / det har gått sju svåra år / det måste snart bli bättre / (svåra år) / lite hårda ord / men det har gått / sju svåra år / du orkar inte längre / (svåra år) / sju svåra år / (svåra år) / (svåra år) / (svåra år) / sju svåra år / det räcker nu / du blundar / och släcker nu / det har gått sju svåra år / det måste snart bli bättre / (svåra år) / lite hårda ord / men det har gått / sju svåra år / du orkar inte längre / (svåra år) / sju svåra år / (svåra år) / (svåra år) / (svåra år) / (svåra år) / (svåra år) / (svåra år)



1. Kira Kira
2. Teddybears
4. Johnossipublik
5. Johnossi
6. Khoma
7. Philip, Miriam, Nikolin
8. Kent (- M)



Natten fylls med fem liter te. Kalenderfixande, paketinslagning, funderingar, Weeping Willows. Frustrationen ökar i styrka ju längre idéerna lyser med sin frånvaro. Orden blandas ihop och varje mening blir ett oförståeligt virrvarr. Samtidigt försvinner världens alla färger. Kan inte avgöra om det är insomnia eller om dygnet vände sig ur led igen lika snabbt som det kom i ordning, men kroppen, ögonen, tankarna, kan inte slappna inte av.

Det är ovanligt nära till fönsterkarmen och nödpaketet med ångestcigaretter, men de stannar på hyllan.
För den här gången.



1. JJ
2. Råb, Toots, Dinkel-Sara
3. Donkeyboy
5. Lysrörskonst
6. Adam Olenius - Shout Out Louds
7. Akiko Matsuura - The Big Pink
8. Festival
9. Alice och Angie
10. Miriam
11. Herzal, Ylva, Sally
12. Grönska vid Coop



Fredag: Vaknade. Åt frukost. Såg en film. Såg en film till. Låtsades om att boken "Medierna och Moderniteten" inte existerade. Kollade på På Spåret och gjorde en lika strålande insats som vanligt - dvs jag kunde en vanlig fråga och en musikfråga och resten blev ett virrvarr av mestadels förskräckligt dåliga gissningar. Blivit förbannad för att ungarna inte verkar gett upp det där med att skjuta raketer ännu.

Lördag: Av oförklarlig anledning var jag piggare än någonsin vid åtta morgonen. Dammsög hela lägenheten grundligt. Började möblera om, men fick mest ångest och ställde till slut bara upp allt mot väggarna och tänkte att "jag får fixade det senare". Åkte in till stan för att hänga med med vargen och kolla på bio. Narnia var sådär, inte förskräcklig och inte ett mästerverk, utan någonstans mitt emellan. (Ettan är fortfarande bäst)
Väl tillbaka i förorten hade det varma vädret och regnet skapat vad som kan ha varit den största vattenpöl jag någonsin sett. Minst en decimeter djup och ungefär två och en halv meter lång - och det gick inte att gå runt den. Vadade motvilligt igenom med "det är ju bara hundra meter hem sen" i tankarna för att på andra sidan bara inse att jag tappat mobilen i snön på andra sidan pölen. Jaha, en runda till då. Enda gången jag varit blötare om fötterna var när jag och Mirr skulle ta oss tillbaka hem efter vårt köande utanför Annedalskyrkan när vi tänkte se Tallest Man on Earth och Villagers.
Efter en stunds torkande och byte av strumpbyxor begav jag mig till grannhuset för att hälsa på Emma, Jim och Björn. Vi kollade på gamla bilder och youtubeklipp av alla dess slag i flera timmar. Tror klockan var halv tre när jag gick hem.

Söndag: Har inte rört mig så mycket mer än till diskbänken för att städa bort bortglömd disk. Åter igen ignorerat "Medierna och Moderniteten." Undrat vad i hela friden min granne ovanför håller på med. Och, sist men inte minst, dragit vinnaren i utlottningen av Viskningar och Rop.
Då det uppenbarligen endast var fyra personer som tyckte att det bästa popsverige någonsin skapat var något att ha (Skäms på er andra.) bestämde jag mig för att det bästa sättet var att köra "först till tre" i lottdragningen. Efter fem dragningar stod det två-två mellan Louise och Hanna.
Den följande lotten avgjorde och vinnaren blev fina Louise. Grattis!



1. The Golden Filter
3. Alve dansar med Seeda på huvudet
4. Vintergatan
5. Bussen vid Vintergatanentrén
6. Vit Päls sångare crowdsurfar
7. Miike Snowpublik
8. Miriam och Clara
9. Danger
10. Yeasayer





Med anledning av att ett, om någon nu missat det, nytt år påbörjats satte jag ihop en spellista med en låt av varje från mina 50 mest lyssnade artister (enligt last.fm) under året som gått. Minus de två placeringar som inte fanns på Spotify - Peggy Lejonhjärta och Grand Archives.
Jag kallar den för toppskiktet.

Och så skrev jag en musikalisk summering av 2010 på The Goodbye Look. Läs den gärna. Här.




Detta är del ett av vad som är tänkt att vara någon sorts allmän uppvisning av vad jag samlat på mig för skivor genom åren. Meningen med det hela är en blandning av att jag vill:
1. Sprida vidare makalös musik jag själv tar som en självklarhet till alla andra som inte ens visste att den existerade.
2. Skryta med min skivsamling - rätt och slätt.

Först ut är Peggy Lejonhjärtas "Viskningar och Rop", som kom ut 2004 och är deras första och hittills enda utgivna skiva. De kom, turnerade ett år, och försvann sedan ungefär lika snabbt igen. De två broderpar som utgör bandet spelar på senare år med bland andra Lars Winnerbäck, Markus Krunegård och Moneybrother. En av dem blev utsedd till Årets journalist 2006. Och de har ett i stort sett komplett album som ligger och väntar på att ges ut, men hittar ingen som vill ge ut den. (Något som får mig att koka inombords.)

När man säger "svensk pop" tänker nog de allra flesta nog på Håkan Hellström. Jag klandrar inte er som gör det, för det är inte särskilt konstigt med tanke på vilken otroligt framgång han haft under det senaste decenniet. Lägger man ihop det med det faktum att jag genom åren bara stött på två personer som vetat vad jag pratat om när jag nämnt bandnamnet visar att de inte är det flaggskepp för svensk pop jag önskar de vore. Dock kommer Peggy Lejonhjärta för mig alltid att vara "Svensk pop när den är som allra bäst" - om ni håller med mig eller inte är upp till er själva.

Då de är lite för häftiga (......) för att finnas på Spotify får youtube hjälpa till med exempel på deras excellens.

1. Sista Styverns Trappor
2. AB Stockholmshem
3. Förlorare
4. Spår nr 6
5. To Lisa, Whenever I May Find Her
6. (Framåt är Bakåt och Bakåt är Fel) Stopp!



Så. Om du nu är en såndär som tycker Peggy Lejonhjärta är magiska har jag en överraskning åt dig.
Hittade nämligen ett extra exemplar på Myrorna för ungefär en månad sen, men lämnade då kvar det för att.. ptja.. Själv har jag den ju redan och jag tyckte att någon annan borde få chansen.

Men.
Nu var det ju så att den fortfarande fanns kvar när jag var där senast.. Och jag kunde inte lämna kvar den igen och hoppas på att den kommer till någon som uppskattar den som man borde. Med andra ord tog jag saken i egna händer, köpte den och tänkte nu lotta ut den till någon vänlig själ som behöver lite mera pop i sitt liv.

How to:
1. Skriv en kommentar. Om vad som helst. Gärna något fint popminne eller så, men något i stil med "Jag vill vara med", "Geeee miiiiig" eller "Åååååh. Jag vill ha!" funkar lika bra.
2. Skriv med din mailadress så vi kan fixa logistiken om du vinner.
3. Tryck på Send-knappen.

Vinnaren dras.. ehmn.. på söndagkväll (9/1). Säger vi.
GOGO!
Slut! Vinnare blev Louise.



Den trettionde gick jag en runda på stan för att titta efter fynd och så. Efter att ha kammat noll i varenda affär med gigantiska röda realisationsskyltar gav jag upp och gick till Myrorna istället. Där jag hittade den fantastiska gråa capen för en pinsamt liten summa och ännu en hög med skivor till min samling som nu passerat 270 till antalet. Vem är så fantastiskt dum att den frivilligt lämnar bort Faded Seaside Glamour, Ok baby det är dags att vi ska vinna allt, Arches, Don't Back Down, Tomhet, Idel Tomhet och Veni Vidi Vicious? (TACK whoever you are!)

Hittade en till sak också. Kunde inte låta bli. Men den får ett helt eget inlägg. Senare.

Idag åkte jag iväg för att köpa en hatt och plocka upp en vinyl. Hatten blev funnen, vinylen blev det inte och jag får helt enkelt försöka imorgon igen när säljaren, förhoppningsvis, inte är ute och ränner. Kompenserade nederlaget med en beige kappa, så jag är rätt nöjd ändå.



Kom tillbaka från ingenstans sent den tjugonionde. Med buss istället för med tåg då det var, gissa vad, inställt. På bordet hittade jag Stockholm S/S11 och en lapp med tack för lägenhetslånet. Varsågod och please come again osv. (Och ta med dig PS3 och FFXIII för bövelen)

Någon sorts resumé av året som gått vet jag inte om det kommer bli. Kanske, kanske inte. Mest för att jag inte riktigt vet vad jag åstadkommit under 2010. Det känns mest som ingenting när jag tänker efter. I alla fall om man ska jämföra sig själv med resten av sin vänskara som jobbar och flyttar till länder vanliga Johanssons som jag bara drömmer om att göra. Vad har jag gjort? Misslyckats med att få tag på ett jobb i ett helt år och sökt till högskola igen för att jag inte visste vad jag skulle göra annars.
Flyttat till en Stockholmsförort? Ja. Jo. Men vad är det i jämförelse med, exempelvis, Paris?

Det roligaste jag fick i julklapp var ett nytt objektiv. Det mest nödvändiga blir en delad förstaplats mellan elvispen och vattenkokaren. Det mest överraskande var en vitt armbandsur. Det mest förutsägbara var ett par kängor (då jag köpte dem själv bara för att mormor skulle kunna slå in dem.) Det mesta var inte särskilt intressant för fem öre, men rätt trevligt ändå (stekpanna/matberedare/muffinsplåt/värmedyna/trådlöst tangentbord/etc.)

Igår var det nyårsafton. Jag orkade inte med att ännu en högtid går ut på vem som minns minst dagen efter och satt hemma i soffan och spelade Kingdom Hearts. Dock kände jag att röra på mig lite - det behövde jag. (1.) Så jag tog på mig mina Martens och vandrade iväg till tåget. Promenerade raskt genom snöstormen till Slussen och hann precis stanna till mitt i tumultet när siffrorna ändrades till 00:00 och alla brast ut i någon sorts glädjetjut. Vandrade vidare igenom folkhopen (Jag svär, hade en till slängt sig ut framför mig med ett "Tjaaaa stumpan!" hade han fått en rak höger.) och stannade till på (2.) Katarinavägen för att titta på (3.) raketerna. Någon kvart senare tyckte jag att det fick räcka och vandrade tillbaka till (4.) Södra Station igen. Efter att ha tagit av mig hatt, halsduk, cape och skakat av dem grundligt (5.) tog jag en bild för att se hur mycket smink som runnit bort nedför kinderna i ovädret. Inte alltför mycket. Väl hemma igen åt jag några till av (6.) maränggranarna jag gjort tidigare under kvällen. Måste lära mig att de ska vara längst ner i ugnen så de inte blir så bruna.

Idag började jag dagen och året med att möblera om lite. Sängen står mitt i allt och det är nog inte särskilt praktiskt, men just nu bryr jag mig inte alls om funktionaliteten.
Önskar ungjävlarna kunde sluta leka med raketerna.
Nyårslöften? Nehej du. I don't roll like that.